Sifabö'ö ba gotalua wamulö'ö "Astronomi"
Konten dihapus Konten ditambahkan
Slaia (fahuhuo | kontribusi) mangatulö'ö Ulidanö > Tanö Tags: Nibulö'ö ba hape Nibulö'ö ba mobile web Suntingan seluler lanjutan |
Slaia (fahuhuo | kontribusi) iTidak ada ringkasan suntingan Tag: suntingan sumber |
||
Khoi-khoi 1
[[Berkas:ESO-VLT-Laser-phot-33a-07.jpg|jmpl|375px|Simane oroma '''galaksi bimasakti''' si so bakha luo ba tanö si so ya'ita nifaigi moroi ba Observatorium Paranal, [[Chile]], sambua nahia
'''Astronomi''' no sambua mbolo ilmu
Angowuloa fefu ndröfi si fahatö si no fa'ohe fefu börö wondröni nifotöi ''gravitasi'' lafotöi ''galaksi''.
Baero ''observatorium'' (fakake sebua ba
Baero satelit ba so göi göfa sihombo mbanua si yaŵa (li Indonesia ''wahana luar angkasa'') si no mufatenge ba luo, baŵa ba [[Mars]] ba tanö bö'önia. Me Desember 2021 irugi luo "Parker Solar Probe", sambua botoŵa nifatenge [[NASA]] ba luo.<ref>[https://www.nasa.gov/feature/goddard/2021/nasa-enters-the-solar-atmosphere-for-the-first-time-bringing-new-discoveries ''NASA Enters the Solar Atmosphere for the First Time, Bringing New Discoveries''], nasa.gov (14/12/2021), mufaigi me 28/2/2022. {{-en-}}</ref>
Börö me no oi aröu sibai ngawalö ni'osili andrö ba mbanua si yaŵa, lö lala
Awena molo'ö teori andrö la'omböi göfa sihombo mbanua si yaŵa ba lafatenge, simane me lafatenge [[Apollo 11]] ba mbaŵa me döfi 1969. Bakha ba Apollo 11 andre so [[Neil Amstrong]], Edwin Aldrin ba Michael Collins, irege tobali ira niha si föföna sibai mangundragö mbaŵa me 21 Yuli 1969.<ref>[https://www.rmg.co.uk/stories/topics/apollo-11-crew ''Apollo 11 crew'']</ref>
Khoi-khoi 17
[[Berkas:Planets2013 nia.svg|jmpl|375px|Fefu planet samasui luo molo'ö wetaronia. Merkurius no planet sabölö ahatö ba luo, ba Neptunus fondrege aröu. Tanö so ba gotalua Venus ba Mars. Fa'ebua sambua planet molo'ö famaedogönia ba planet bö'ö.]]
==
Fangi'ila ba geometri moguna sibai ba wondrou
Bakha ba mbukunia sotöi "Almagest" isura Claudius Ptolemy wa tanö si so ya'ita andre no fusö galaksi bimasakti (lafotöi ia ''teori geosentris''), eluahania luo, planet ba ndröfi oi mamasu-masui danö. Teori andre fatema ba niha töra sambua ngahönö fakhe wa'ara.
Khoi-khoi 27
Awena dania ba ngaotu ndröfi si-16 ifa'olo nifotöi ''teori heliosentris'' [[Nicolaus Copernicus]] sauri ba [[Polandia]] 1473-1543. Molo'ö teori andre, tenga luo zamasu-masui danö, bahiza tanö awö planet zamasu-masui luo.
I'anema'ö fatema teori andre ba gotalua ndra sangi'ila ba matematika ba zi sagörö Eropa, fao ba da'ö [[Galileo Galilei]], sabölö tehöngö ba gotaluara. I'otarai da'e sa'ae ba no te'oguna'ö
== Luo ==
|