Böni no sambua wökhö guli ni'a'asogö sambua dungö sotöi Sarcoptes scabiei. Na no i'usu guli niha tungö andre ba ibörötaigö mowo'a-wo'a guli andrö, atoto mbu si so ba da'ö, ba maulu wa'ali-ali.[1]

ifa'asogö mböni ba nasu tungö sotöi Sarcoptes scabiei var. canis

Tungö Sarcoptes scabiei andre no owulo-wulo, so 8 rozi gahenia no anifi-nifi, fa'anaunia mato 300–600 x 250–400 μm na sihene ba 200–240 x 150–200 μm na simatua. Auri ia ba narö guli ba wenaeta nifotöi epidermis.[2] Hulu dungö andre oroma mowatö-fatö irege oroma hulö zi tölu sagi ia.[3] Baero da'ö so mbu sanau ba gahe nomoro 3 ba ba nomoro 4 khö zihene dungö andre, ba hiza ha so mbu ba gahe nomoro 3 khö zimatuania.[4]

Waö-waö wökhö bulö'ö

 
Itöla'ö guli niha tungö Sarcoptes scabiei

Simane waö-waö wökhö andre:[2]

  • Tebörögö wökhö mböni na no i'usu guli niha tungö sihene ba na ibörötaigö ikhao narö guli. Ba zi no ikhao andrö iröi 2–3 ngawua gadulo ero ma'ökhö.
  • Aboto gadulo andrö ba zi 2–4 ngaluo tobali ulö-ulö nifotöi larva si so 6 rozi gahe.
  • Ba zi 1–2 ngaluo manöi gulö-ulö andrö (lafotöi ia larva) ba latötöi ia bosi si föföna gulö-ulö (li Indonesia, nimfa stadium pertama). Aefa da'ö tedou wa'ebua-buania irege tumbu 8 rozi gahenia ba latötöi da'a bosi si dua (li Indonesia, nimfa stadium kedua). Ba mbosi sidua andre no tola sa'ae faro'a nimfa sihene khö zimatua.
  • Ebua-bua sa'ae dungö andre ba zi 2–4 ngaluo.

Fa'ara i'otarai adulo, mamoto ba irugi mangadulo ia mato 10–14 ngaluo.[2] Fa'ara i'otarai adulo irugi ebua-bua ia mato 17 ngaluo.[2] Mangadulo dungö sihene si so ba nahia nikhao barö guli 4–5 ngaluo aefa faro'a ia ba itohugö mangadulo irugi 3-4 migu.[2]

Tandra-tandra bulö'ö

Tandra-tandra mböni soroma ba guli ya'ia da'ö tögi side-ide ba guli, ali-ali, ba oroyo-royo, ba itaria alua wökhö tanö bö'ö nifa'asogö bakteri.[5] Sasese alua ba ndraono ya'ia na so waosa ba narö kahe ma zui ba lalu'a.[5]

Famareso bulö'ö

Lala salio ba wamareso böni andre, ya'ia lakhakha guli ba nahia si no göna böni irege mendro (la'oguna'ö wakake nifotöi skalpel, koe-koe satarö balö hulö mbalö nono nekhe). Lahalö guli nikhakha no mege ba lafaruka khönia 10% ŵe nifotöi Kalium hidroksida (KOH), ena'ö atoru dungö andrö moroi ba gakhakhaö guli ba molaya ia bakha ba ŵe KOH andrö. Awena lafaigi ŵe andrö barö mikroskop.[6] Te'ebua'ö 10x ma zui 20x ia barö mikroskop irege tola oroma ia ba hörö.

Fomba'agö bulö'ö

  • Mondri faoma sabu ba managaŵa faoma shampo. Ba na no aefa mondri oköli'ö fefu faoma handru.
  • Tola ibunu dungö andre fa'aukhu zino (molo'ö hawa'abölö-bölö wökhö). Andrö lau mangokhoi'ö ba zino, sabölö sökhinia bözi 09:00–11:00.
  • Be'e ena'ö ehao nomo ba itaria fazaewe nidanö nifaruka anti septik same'e mate dungö mböni andre.
  • Böi tehegö möi yomo gurifö simane mao ma asu na lö ehao ira, me asese so khö gurifö da'a dungö scabies samobörö böni. Ba na so ira ba yomo ba fatöfa ba niha, ba tola manaoka dungö andrö moroi ba gurifö lumalö ba niha.

Umbu bulö'ö

  1. Barhoom S, Dalaab AH, Clinico-pathological and Control Studies of Mange Caused by sarcoptes scabie in Naturally Infected Sheep and Goats Tulkarem Governorate, 2009. (Li Inggris)
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Subronto, Penyakit Infeksi Parasit dan Mikrob pada Anjing dan Kucing, Yogyakarta: Gadjah Mada University, 2006. (Li Indonesia)
  3. Lapaga Goffrey, Monnig’s Veterinary Helminthology and Entomology. 5th ed, 1962, London: Bailliere, Tindall and Cox, nga'örö 516-528. (Li Inggris)
  4. "Iskandar T. 2000. Masalah Skabies Pada Hewan dan Manusia serta Penanggulangannya". Arsip moroi versi asli irugi 2014-10-22. Mufaigi me 2021-05-10. 
  5. 5,0 5,1 "Scabies" (PDF). DermNet NZ. New Zealand Dermatological Society Incorporated. Arsip moroi versi asli (PDF) irugi 2009-03-27. Mufaigi me 2010-04-30. 
  6. Hadi UK dan Soviana S. (2000), Ektoparasit: Pengenalan, Diagnosis dan Pengendaliannya. Bogor: IPB, nga'örö 65-118. (Li Indonesia)